Vad vill du ha hjälp med?

Beskriv vilka fastigheter som är berörda och vad du vill ska hända med dem.

Förutom att besvara frågor om din önskade förändring kan du välja att beskriva med egna ord vad du vill få genomfört och ange kontaktpersoner. Du kan även skapa en kartskiss för att vi lättare ska förstå vad du vill förändra. Du behöver inte spara din ansökan, det sker automatiskt!

  • Fastighet
  • Ändringar
  • Kartskisser
  • Förtydligande
  • Adresser
  • Handlingar

Vilken eller vilka fastigheter berörs?


Gäller ansökan en fastighet du äger?Markera vilken eller vilka fastigheter som berörs.
Gäller ansökan en annan fastighet?Lägg till fastighet med hjälp av en fastighetsbeteckning, beteckningen börjar alltid med kommun, t.ex. GÄVLE BERGA 1:2
  • SKOBY BRYNÄS 1:4
  • SKOBY BRYNÄS 1:41
  • SKOBY BRYNÄS 1:42
  • SKOBY BRYNÄS 1:43
  • SKOBY BRYNÄS 1:44

Valda fastigheter (de fastigheter som du ansöker om lantmäteriförrättning för)

  • GÄVLE SÖDER 56:14

    Egen fastighet

Behöver du hjälp?

Beskriv vad du vill ändra

Detta är vad vi kallar för yrkande. Här ska du alltså ange vad du vill få genomfört vid lantmäteriförrättningen. Rita in de förändringar du vill göra i kartan. Det kan exempelvis vara ändring av en befintlig gräns eller ett område som ska bli en ny fastighet.

Välj den åtgärd som stämmer in på vad du vill genomföra och besvara följdfrågorna. Förtydliga gärna dina önskemål med hjälp av fritextrutan. Där kan du till exempel förtydliga den kartskiss du bifogar med texter på kartan.

Avstyckning

Bild som visar hur en avstyckning går till

Avstyckning är när en bit mark avskiljs från en fastighet och bildar en ny egen fastighet. Det kan exempelvis ske i samband med att någon köpt mark för att bygga ett bostadshus. Avstyckning kan även ske utan att det finns något köp som grund. I samband med avstyckningen kan vi även skapa servitut mellan de berörda fastigheterna. Ett servitut är en rättighet för en fastighet att på ett visst sätt använda en annan fastighet, till exempel rätt för den nya fastigheten att använda väg för utfart.

Tredimensionell fastighet

Bild som visar hur en avstyckning går till

De flesta fastigheter är en yta på marken, men en fastighet kan också vara under jord (som ett garage) eller ovanför marken (som en ägarlägenhet i ett bostadshus). Garaget och ägarlägenheten är exempel på tredimensionella fastigheter. Fördelarna med tredimensionella fastigheter är till exempel att byggnader och anläggningar i stadskärnor kan användas effektivare, genom att befintliga hus byggs på med ytterligare våningsplan eller att det byggs bostäder, affärer och kontor över spårområden. En förutsättning för att få bilda en tredimensionell fastighet är att fastigheten är avsedd att inrymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan. Det förutsätts också att den tredimensionella fastigheten leder till en mer ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att den behövs för finansieringen eller uppförandet. En tredimensionell fastighet för bostadsändamål måste inrymma minst tre bostadslägenheter, sk ägarlägenheter.

Fastighetsreglering

Bild som visar hur en fastighetsreglering går till

En fastighetsreglering kan innebära flera olika saker. En hel fastighet, del av en fastighet eller fastighetstillbehör kan föras över från en fastighet till en annan. Fastighetsreglering kan även innebära att en rättighet, ett servitut, skapas för en fastighet att använda en del av en annan fastighet för visst ändamål. Exempel på servitut kan vara att en fastighet har rätt att använda väg över grannfastigheten. Vid en fastighetsreglering kan även en marksamfällighet skapas ändras eller tas bort. En samfällighet innebär att du äger viss andel av mark eller anläggningar utanför din fastighet tillsammans med dina grannar. I en fastighetsreglering kan också andelar i en samfällighet föras över från en fastighet till en annan.

Sammanläggning

Bild som visar hur en sammanläggning går till

Vid sammanläggning läggs fastigheter ihop som har samma ägare och ägs med lika rätt. Det innebär att det vid sammanläggning blir färre fastigheter än vad som fanns inledningsvis. Ett villkor för att sammanläggning ska kunna ske är att den som vill göra sammanläggningen har lagfart på fastigheten eller har vilande lagfart och där det inte finns några villkor som skulle kunna innebär att lagfart inte senare kommer att beviljas. Makar som äger var sin fastighet och dessa är giftorättsgods får lägga samman dessa fastigheter. Skulle den ena maken äga sin fastighet som giftorättsgods och den andra som enskild egendom kan dessa inte läggas samman. Giftorättsgods är i motsats till enskild egendom något som ska ingå i en bodelning i samband med äktenskapsskillnad eller om någon av makarna dör. Makars egendom är som huvudregel giftorättsgods, och man måste registrera ett äktenskapsförord, en gåva mellan makar eller en bodelning för att den inte längre ska vara det. Enskild egendom är egendom som en maka eller make har fått genom gåva, äktenskapsförord eller testamente, om den som givit egendomen skrivit att den ska vara enskild. Enskild egendom ingår inte i en bodelning, utan är makans eller makens personliga.

Klyvning

Bild som visar hur en klyvning går till

Att dela en fastighet som ägs av flera personer kallas klyvning. Vid en klyvning upphör den ursprungliga fastigheten att finnas samtidigt som nya fastigheter bildas. Alla delägare kan få varsin ny fastighet, men det går även att äga någon av de nya fastigheterna tillsammans med annan ursprunglig ägare. Ett exempel: Andersson, Petterson och Lundström äger 1/3 vardera av fastigheten Berga 1:1. De vill upphöra med samägandet och i stället ha varsin fastighet. Efter förrättningen äger de varsin fastighet. Det kan även vara möjligt att Andersson och Pettersson äger en fastighet tillsammans efter förrättningen, de kommer då att äga ½ vardera av den nya fastigheten. Lundström kommer att vara ensam ägare på sin nya fastighet.

Klyvning - Exempel på beskrivning

Klyvningslotten A ska efter förrättningen ägas av Adam, klyvningslotten B ska ägas av Bertil och klyvningslotten C ska ägas av Cecilia. För Cecilias fastighet (klyvningslott C) behövs ett servitut för att kunna ta vatten ur brunnen på Bertils del (klyvningslott B). Cecilia ska bo permanent på sin del men Adam och Bertil ska använda sina fastigheter för fritidsbostadsändamål.

Inteckningsfri avstyckning

Det kan vara en fördel att göra den avstyckade fastigheten fri från inteckningar som gäller i den fastighet marken avskiljs från. Detta är särskilt vanligt om den nya fastigheten och den ursprungliga fastigheten inte ska ha samma ägare. Om du inte gör den nya fastigheten inteckningsfri gäller eventuella inteckningar i båda fastigheterna.

Servitut

Ett servitut är en rättighet för en fastighet att använda mark eller anläggning inom en annan fastighet för ett visst ändamål. Det kan till exempel innebära en rättighet att använda en väg över grannfastigheten. Ett servitut gäller i normalfallet för all framtid och rättigheten är alltid kopplad till fastigheten oberoende av vem som äger den. Ett servitut bildat vid lantmäteriförrättning kallas för officialservitut. Observera att vi endast får bilda servitut som är nödvändiga för fastighetens ändamål.

Överföring av fastighetstillbehör

Ett fastighetstillbehör kan vara en byggnad, en ledning, ett stängsel eller en annan anläggning som har byggts på fastigheten för ett varaktigt användande. Genom ett beslut av lantmäterimyndigheten kan en byggnad eller annan anläggning som är fastighetstillbehör juridiskt föras över från en fastighet till en annan i samband med att ett servitut bildas. Det kan också ske om ett officialservitut redan finns (se servitut).

Oinskriven rättighet

Om någon har rätt att använda den del av fastigheten som berörs av förrättningen, t ex en arrendator eller någon som har servitut, ska du informera oss om detta, eftersom rättigheten kan påverkas av förrättningen.

Samfällighet

Det finns många olika samfälligheter men i detta sammanhang avses marksamfälligheter, samfällt fiske eller t ex andelar i häradsallmänningar. Ett markområde som hör till flera olika fastigheter gemensamt är ett exempel på en marksamfällighet.

Gemensamhetsanläggning

En fastighet består normalt av ett markområde med tillhörande byggnader. För att en fastighet ska kunna fungera behövs ibland tillgång till anläggningar utanför den egna fastighetens gränser, till exempel vägar eller vatten- och avloppsanläggningar.

En gemensamhetsanläggning bildas genom en förrättning hos Lantmäterimyndigheten. Den ägs gemensamt av de fastigheter som har behov av anläggningen. I förrättningen bestäms hur de delägande fastigheterna ska fördela kostnaderna för anläggningens drift och underhåll.

Vunnit laga kraft

När Lantmäterimyndigheten har meddelat beslut i förrättningen kan du som är berörd av förrättningen klaga (lämna besvär) på besluten. Normalt ska det ske inom fyra veckor räknat från den dag beslut meddelats i förrättningen. Om ingen klagar på besluten vinner förrättningen laga kraft när besvärstiden är slut.

Klyvningsfastighet

Den fastighet som i förrättningen ska delas upp mellan delägarna kallas klyvningsfastighet. Klyvningsfastigheten kommer att ersättas med nya fastigheter. En fastighet som ska klyvas kan bara delas upp till max det antal fastigheter som det finns delägare ifrån början. Dvs ägs fastigheten av fyra delägare går det bara att bilda två, tre eller fyra nya fastigheter. Det är efter förrättningen möjligt att vissa av delägarna fortsätter att äga en av de nybildade fastigheterna tillsammans. Varje delägare får vara ägare till max en av de nybildade fastigheterna.

Ändamål

En fastighets ändamål kan t ex vara permanentbostad, fritidsbostad, jord- och/eller skogsbruksändamål, industri eller bostad med mark för mindre odling/djurhållning/husbehovsved. I förrättningen behöver Lantmäterimyndigheten pröva om fastigheterna blir lämpliga för sitt ändamål.

Avtalsrättighet - Marköverföring

Vid marköverföring är grundregeln att all mark överförs fri från belastningar så som avtalsservitut, nyttjanderätter eller arrenden. Det är du som markägare som måste begära att dessa rättigheter ska fortsätta att gälla även efter marköverföringen, genom att informera Lantmäterimyndigheten. Om du inte gör en begäran om detta kan du bli skadeståndsskyldig, för den skada en nyttjanderättshavare eller arrendator lider till följd av att rättigheterna inte tryggas i förrättningen.